7B – Muntlig presentation – Ett intresse

Lektionerna v 12-16 (med undantag för torsdagar då vi har läspass) kommer vi att arbeta med muntliga presenationer. Du kommer att få lära dig hur du bygger upp en presenationer, hur du skriver talkort och att träna på att hålla olika muntliga presenationer. Lektionerna v 16 kommer du att få hålla en muntlig presentation om ett intresse inför klassen.

Här nedan ser du den avslutande uppgiften. Manus till presentationen skriver du v 14.

Presentera ett intresse – något som du gör på din fritid

Din uppgift är att presentera ett intresse för klassen. Du får gärna använda dig av hjälpmedel som PowerPoint, Keynote etc. i din redovisning men lägg mest tid på ditt manus och förberedelsen.

I din presentation ska följande ingå:
– Motivera valet av intresse (varför har du valt just det)
– Kort information om intresset
– Hur länge har du ägnat dig åt intresset?
– På vilket sätt har intresset påverkat dig?
– Vad är det som gör intresset så spännande, lärorikt, värt att kämpa för?

Arbetsgång:
1.Skriv ihop ett manus som du utgår ifrån när du har din presentation (ca 2 min långt).
2.Gör talkort utav ditt manus
3.Förbered dig många gånger inför presentationen genom att redovisa för en kompis och få respons.

Jag kommer att bedöma:
Innehåll – Vad du säger i presentationen: tydlighet, röd tråd, struktur (inledning-huvudel-avslutning)
Kommunikation – Om du tittar upp när du talar inför klassen, om du talar tydligt, ditt engagemang
Språk – Om du använder ord och begrepp som passar mottagarna, din språkliga nivå.

Tisdag, osndag och torsdag v 16 hålls presentationerna. Jag kommer att göra ett talarschema.

7B – Checklista för novellskrivning

Checklista för novellskrivning:

1. Dubbelkolla så du fått med allt som efterfrågats i uppgiftsinstruktionen. (häfte Novellskrivning)
2. Syna dina gestaltningar – “show don´t tell”.
Hur många gestaltningar har du med i din novell?
Varierar du dina aktionverb för att gestalta?
3. Titta på din novells spänningskurva och jämför med dramaturgikurvan. Överensstämmer dessa?
4. Använder du dialog?
Använder du monolog?
5.Följer din novell strukturen för en novell?
Titel
Inledning
Avslutning med en lösning
6.Är din text styckeindelad?
7.Vilket berättarperspektiv har du valt?
8. Kan du variera dina ordval ännu mer.
Titta om samma ord återkommer flera gånger, försök då hitta synonymer till dessa.
9. Hur ser din meningsbyggnad ut?
Har du många korta meningar?
Har du många väldigt långa meningar?
10. Checka ditt tempusanvändande. Är du konsekvent och har samma hela vägen?
11. Till sist: dubbelkolla stavning, stor bokstav, punkt och kommatecken.

7B Verb – tempus läxa till onsd v 7

När ni skriver era noveller så är det viktigt att bestämma sig för ett tempus, dvs en tidsform som novellen utspelar sig i. Händer det nu? – Jag springer (presens)

Eller hände det igår? Jag sprang nerför backen!

I klippet nedan får du lära dig de olika tempusen som ett verb kan stå i.

På onsdag kommer jag gruppvis att förhöra er muntligt gällande de olika tempusformerna.

Presens – (nu) – springer
Preteritum (igår) – sprang
Perfekt (har) – sprungit
Pluskvamperfekt (hade) – sprungit
Futurum (ska/kommer att) – springa

Respons från Sofia Nordin!

Sofia Nordin är i full gång med att läsa era texter och kommentera dem. Hälften av er har fått en kommentar. I kommentarsfältet till respektive inlägg hittar ni kommentaren.

Läs, fundera och diskutera med din skrivkompis utifrån kommentaren.

Nästa steg i novelltemat blir att du bestämmer dig för om du enskilt vill fortsätta och skriva klart novellen som ni börjat på eller om du vill skriva en helt ny. Temat är fortfarande “Efter katastrofen” eller “Mötet”.

Actionverb – att skapa känslor med verb

Att få texter att bli levande är viktigt och vi har arbetat en del kring gestaltning (show-don´t tell). Adjektiv som beskriver olika saker kan vara en bra hjälp för att göra detta och för att skapa känslor är det också viktigt att arbeta med verb som beskriver olika aktioner: dvs. actionverb

Säg följande meningar högt för dig själv och slutför sedan meningen. Vilken känsla förmedlas och varför?

Hon rusade in i köket med andan i halsen och utbrast:
Hon stegade bestämt in i köket, harklade sig och sa:
Hon smög försiktigt in i köket och viskade:

Vilken värdering:
gå – lunka- vandra – promenera – spatsera – ila-

Uppgift:

I varje grupp har ni fått en bild. Jag vill att ni tillsammans upprättar ett ordmoln på minst 30 actionverb som speglar er bild. Actionverben.

1. Skriv in era ord i ett worddokument
2. Spara som PDF-fil
3. Öppna PDF:en och välj spara som annan:
4.Spara som “text” (lägg ex. på skrivbordet)
5. Öppna: http://www.tagxedo.com/
6. Välj Create
7. Välj “Load”
8. Välj: er textfil
9. Låt filen laddas in
10. Välj “shape”
11.Välj “Print”
12: Välj skrivare: lärarrum

Klart!

åk 7 Skriv inledningar

Ni fick en massa skrivarinspiration igår när Sofia Nordin var på besök hos oss. Vi pratade om olika typer av katastrofer som kan inträffa:

Idag ska ni i par skriva en inledning till en novell. Som ytterligare inspiration har ni bilderna nedan att utgå ifrån.

• Titta noggrant på bilderna, välj en av dem.
• Välj en “katastrof” att utgå ifrån.
• Bestäm vilket berättarperspektiv ni ska skriva utifrån.
o Börja er inledning mitt i händelserna (in medias res) för att skapa spänning.
• Skriv er kladd i din skrivbok (bådas)
o Texten renskriver ni på dator på tisdag/onsdag.
o Er text ska vara 200-400 ord (1/2 till 1 sida – datorskrivet).
o Ni ska skriva en inledning inte en hel text.
• Få med någon typ av gestaltning i inledningen
• Namnge er text med en pseudonym
• Maila texterna till mig terese.engqvist@hessleholm.se
• Jag kommer att publicera era texter här under fliken “Sofia Nordin författarbesök”. Sofia kommer sedan att
kommentera era inledningar under v 5-v 6.

åk 7 Novelltema

I ditt Novelltema-häfte kan du läsa om hur en novell är uppbyggd. I kronologisk ordning, med återblickar eller med parallellhandling.

Läs novellen “Nu när du är stilla” svara sedan på följande frågor i en kommentar nedan. (Obs! Skriv era svar i ett worddokument först och kopiera sedan in det i en kommentar nedan.):
1. Hur är novellen uppbyggd? Kronologisk ordning, återblickar eller med parallelhandling. (Förklaring på begreppen finns i ert novell-tema häfte)
2. Varför använder författaren kursiv text i inledning och avslutning?
3. Vem är berättaren? Ålder, kön, relation till “Grodan”?
4. I vilken miljö utspelar sig novellen?
5. Vilken är konflikten (problemet – det centrala som hela novellen utspelar sig kring?)
6. Svara på frågorna f,g,h,j, längst bak i “Nu när du är stilla-häftet”.
7.Vilket budskap har “Nu när du är stilla”?

Svara på frågorna i en kommentar nedan. Skriv era namn nedan.

Schema författarbesök tisdag 20/1

7B
Kl 8:15-9:15 sal 112

Rasmus – Noah
Albin- Hugo
Sara – Wiktoria
Rebecka – Micaela
Max – Ajaj
Ellen – Emeline
Tuva – Tova

Kl 9:35-10:35 sal 112

Moa – Minna
Oscar – Oliver
Ella – Ebba – Frida
Cornelia – Emma
Filip – Noel
Celina – Agnes

7A
10:45-11:45
12:30-13:30

Välkomna tillbaka!

Hoppas att ni har haft ett skönt jullov och nu är fulladdade inför vårterminen.

Vi kör igång med årets Nyordslista som publiceras av Språkrådet.

Vilka ord känner ni igen och vilka tror ni kommer överleva?

Test!

Nyordslista

7B Litterär gestaltning

Gestaltning är det enskilt viktigaste medlet
för att göra din berättelse levande.

Vad är gestaltning?

Gestalta betyder “att ge något en form och en mening genom att visa upp det”.
På engelska lyder huvudregeln för författare: “Show, don´t tell” – och det handlar om just gestaltning!
Låt oss ta ett exempel på en “ogestaltad” mening:

“Hon blev ledsen.”
Och så en “gestaltad” variant:

“Hennes axlar sjönk liksom ihop, hon tittade ned mot golvet, och i hennes ögon växte tårar fram.”

En snabb analys av ovanstående exempel visar följande:
I den “ogestaltade” meningen använder vi ett adjektiv för att berätta för vår läsare om karaktärens tillstånd, nämligen adjektivet “ledsen”.
Adjektiv är som du vet en ordklass som berättar om saker och tings egenskaper som “stor” eller “konstig”, men även tillstånd, som “levande” eller “avstängd”.

I den “gestaltade” meningen använder vi inte ett enda adjektiv, utan använder istället verb för att beskriva/visa vad som händer: “sjönk”, “tittade”, “växte”.
Och som du ju också redan vet: verb uttrycker sånt som händer/skeenden/processer!

Hur lär man sig att gestalta?

Det enklaste sättet att lära sig gestalta är att ha en enkel fråga i beredskap:
Hur visar sig det?

Gestaltning handlar kort och gott om att tillåta läsaren att uppleva berättelsen genom en människas handlingar, ord, tankar, upplevelser och känslor, snarare än genom författarens sammanfattningar och eventuella fördomar.

När du läser en text, och du känner att den är levande och att den har ett djup, beror det ofta på att författaren använt sig av gestaltning på ett bra sätt.

Källa:

Testa själv:

Testa:

Hon blev arg!

Han skrek högt!

En nyckel

En öde ö

Pojken var rädd

Det var varmt ute.